Anna med det tyskklingande efternamnet är född i Göteborg
och dotter till ljudkonstnären Carl Michael von Hausswolff. Ceremony är hennes
andra platta efter debuten Singing From the Grave. Kyrkorgeln står i fokus på plattan,
och eftersom jag alltid varit ganska förtjust i detta massiva instrument gillar
jag musiken.
Anna har ofta jämförts med t.ex. Kate Bush, och det är klart, vissa likheter finns – de är två kvinnliga sångerskor med modet att våga sig utanför ramarna. Samtidigt tycker jag absolut att Anna har sitt eget uttryck och sin egen profil. Hon trampar upp sin egen stig och följer inte blint någon annan. Vill man absolut hitta andra likheter, vilket av någon anledning kan vara roligt ibland, så var min första spontana association Chemical Brothers och deras vackra låt Asleep From Day (1999). Sedan kanske man kan höra en gnutta Pink Floyd, tänker främst på gitarrspelet, och en droppe Mike Oldfield à la Ommadawn på några ställen. Men som sagt, Anna vandrar sin egen väg. Att man kan höra likheter med andra artisters musik är väl oundvikligt, vilken artist man än lyssnar på.
Tracklist
2. Deathbed 8:38
3. Mountain Crave 3:35
2. Red Sun 3:17
3. Epitaph Of Daniel 3:10
2. Liturgy Of Light 5:01
3. Harmonica 4:22
2. Sova 3:24
3. Funeral For My Future Children 4:42
4. Sun Rise 4:52
Anna har ofta jämförts med t.ex. Kate Bush, och det är klart, vissa likheter finns – de är två kvinnliga sångerskor med modet att våga sig utanför ramarna. Samtidigt tycker jag absolut att Anna har sitt eget uttryck och sin egen profil. Hon trampar upp sin egen stig och följer inte blint någon annan. Vill man absolut hitta andra likheter, vilket av någon anledning kan vara roligt ibland, så var min första spontana association Chemical Brothers och deras vackra låt Asleep From Day (1999). Sedan kanske man kan höra en gnutta Pink Floyd, tänker främst på gitarrspelet, och en droppe Mike Oldfield à la Ommadawn på några ställen. Men som sagt, Anna vandrar sin egen väg. Att man kan höra likheter med andra artisters musik är väl oundvikligt, vilken artist man än lyssnar på.
Kyrkorgeln, som finns med i 9 av 13 låtar, har en tendens
att ge musiken en ganska mörk touch. När jag lyssnar på plattan känns det som
om jag befinner mig i en kyrka, och skulle kunna tänka mig att spela en del av låtarna
på min begravning. Låttitlar som Epitaph of Theodor, Deathbed eller Funeral for
My Future Children ger en ledtråd om att döden är ett tema som dyker upp regelbundet
på skivan. Men det är ingen deprimerande platta, låtarna är ofta så pass vackra
att skönheten i dom dominerar upplevelsen. Kyrkorgelns närvaro är dock ingen
förutsättning för en fin upplevelse, låtarna utan orgel är minst lika vackra.
Ibland ökar tempot på plattan, som i låten Sova, men mest
går det i relativt lugnt mak. Här och var bjuds på atmosfäriska stunder som i
avslutningsnumret Sun Rise. Ett par instrumentala låtar får också plats, bl.a.
ljudexperimentet No Body, och lyssnaren bjuds ofta på stora ljudbilder. Det är
vackra melodier plattan igenom och genidraget att låta kyrkorgeln stå i centrum
får i alla mig på fall.
Side A
1. Epitaph Of Theodor 5:252. Deathbed 8:38
3. Mountain Crave 3:35
Side B
1. Goodbye 6:162. Red Sun 3:17
3. Epitaph Of Daniel 3:10
Side C
1. No Body
2:332. Liturgy Of Light 5:01
3. Harmonica 4:22
Side D
1. Ocean 5:442. Sova 3:24
3. Funeral For My Future Children 4:42
4. Sun Rise 4:52