Det här var ännu en present, återigen från min fru, bröllopsdag denna gång. Vi brukar inte fira den speciellt, och glömmer ofta bort den. Detta år kom jag ihåg, gav henne någon liten present, och skapade dåligt samvete hos henne. Några timmar senare kom hon hem med denna skiva.
Det här var Al Greens andra platta, och en relativt stor framgång. Det är skön avslappnad soul som ingen egentligen kan tycka illa om. Al Greens röst står i fokus, medmusikanterna skapar ett skönt groove utan att någonsin ta över. Det är inte ett enda solo på plattan. Lite körande hörs ibland på många låtar, som det ofta är i soulmusik. Men även den har en relativt tillbakadragen roll.
Då och då kommer stråkarna och blåset in, men det är inte en hel orkester, snarare kanske en kvartett som fyller ut ljudbilden. Så soundet är egentligen ganska sparsmakat. Det tycker jag är bra. Ibland kan ju soul vara ganska bombastisk med ett välfyllt sound, Al Green bjuder istället på en ganska kontrollerad produktion.
En bra platta med många sköna låtar. Ska man klaga på något är det väl att variationen inte är så stor, soundet, tempot och låtarnas känsla är ganska desamma plattan igenom. Men gillar man det man hör så gör ju inte det så mycket. En platta som passar bra i många sammanhang. Feel good musik.
Tracklist
Side A
1 Let's Stay Together 3:15
2 La-La For You 3:29
3 So You're Leaving 2:53
4 What Is This Feeling 3:40
5 Old Time Lovin 3:17
Side B
1 I've Never Found A Girl 3:37
2 How Can You Mend A Broken Heart 6:21
3 Judy 3:44
4 It Ain't No Fun To Me 3:27