När jag för någon vecka sedan köpte plattan 13 med Lee Hazlewood på den närmsta skivbörsen Aux 33 Tours, stoppade butiksbiträdet ned något i påsen när jag betalade, delgav en snabb harang på franska av vilket jag endast uppfattade brottstycken "Je mets... dans la sac...gratuite...". Eftersom jag ändå uppfattat det väsentliga, log jag och svarade, "Comme noël.". Väl ute ur affären undersökte jag påsen och fann till min överraskning att han stoppat ned en extra skiva. Vilken härlig dag. Två plattor för priset av en. De måste ha sett på mig att jag var en Väldigt Viktig Person, med en Väldigt Viktig Blogg. Tänk att sådant syns på en.
Skivan är en s.k. promo, som måste delas ut gratis av affärer, den får inte säljas. Efter min inledande hybris tänkte jag att de kanske gav bort den om man handlade över en viss summa, men har via internet förstått att artisterna skapade denna skiva i samband med årets Record Store Day, och Aux 33 Tours 10-årsjubileum. De första 1500 kunderna efter skivans release skulle få den. Jag lyckades vara bland de första 1500. Officiellt releasedatum är 22 april 2017, så den är verkligen rykande färsk.
 |
| Patrick Watson |
Artisterna är två lokala förmågor som jag inte kände till sedan tidigare. Jag hade inga förväntningar på innehållet, men blev väldigt positivt överraskad. Som namnet antyder är det en liveinspelning med respektive artist. Patrick Watson är både en artist och ett band (där artisten förstås är medlem/grundare). På nätet beskrivs bandets musik som en blandning av kabaretpop, klassisk musik och indierock. Och skivan öppnar med något som får mig att associera till Jacques Brel och Mackie Kniven. Musiken är från en konsert 2013 på Église Saint-Jean-Baptiste (en kyrka), och på scenen finns förutom bandet en orkester och en kör. De fyra låtarna är en tämligen eklektisk mix, med allt från finstämd, skör sång till kabaretinfluerade nummer. Bandet är tydligen kända för att använda udda "instrument" i studion, som t.ex. en cykel. Intressant sida på skivan, vilket absolut gav mersmak.
 |
| The Barr Brothers |
På sida B får man höra de två bröderna Barr och Sarah Pagé, vilka är stommen i The Barr Brothers. På scenen finns också diverse medmusikanter. Deras musik beskrivs som eklektisk modern amerikana, en musikstil de anses vara en av de främsta utövarna av. Annorlunda än A-sidan, men absolut lyssningsbart. De lärde känna varandra då de var grannar i Montreal, och Sarahs experimentella harpspelande hördes genom väggen. På den vägen var det. Den här musiken är mer tillbaka till de amerikanska rötterna, något jag inte har så mycket av i hyllan. Det närmsta jag kommer är väl Dr John, även om The Barr Brothers inte dyker lika djupt ned i voodoträsket. Det är sköna låtar, och även här blir jag nyfiken på att höra mer av bandet. Konserten är inspelad 2015 på Montreals Internationella Jazzfestival.
Kul att få den här skivan, som fick mig att upptäcka två nya, lokala, band som verkar intressanta. När jag läser om dom på internet inser jag att de är tämligen kända och framgångsrika i sina respektive genres, och inte längre enbart lokala artister. Av de två banden, så är det för tillfället Patrick Watson som jag är mest nyfiken på, men även The Barr Brothers är värda att lägga på minnet.
Tracklist
Side A - Patrick Watson & l'Orchestre Cinéma l'Amour
1. Wooden Arms 3:23
2. Beijing 5:53
3. Man Like You 5:03
4. Where The Wild Things Are 5:13
Side B - The Barr Brothers
1. Even The Darkness Has Arms 4:11
2. Beggar In The Morning 7:23
3. Half Crazy 8:01
Patrick Watson var ett mycket bra fynd.
SvaraRadera