Genesis - "Wind & Wuthering" (1976)

Genesis åttonde album, och det sista där gitarristen Steve Hackett medverkade. Bandet var vid denna tidpunkt en kvartett bestående av Phil Collins, Mike Rutherford, Tony Banks och så Hackett. Men tydligen var inte Hackett helt nöjd med den inriktning bandets musik började ta, och än mer missnöjd med att hans låtidéer inte togs tillvara i tillräckligt hög grad. Så han lämnade bandet en tid senare, och har efter det haft en relativt framgångsrik solokarriär.

Somliga hävdar att detta var den sista progrockskivan från Genesis, och att de sedan orienterade sig alltmer mot popmusiken. Den här utvecklingen hände väl inte över en natt, utan var snarare en process, t.ex. den senare skivan ... And Then There Were Three ... innehåller ju fortfarande en del prog, men med ett tydligare inslag av pop. Jag kan dock inte komma ifrån att ytan på Wind & Wuthering känns mer polerad, producerad och kommersialiserad än på tidigare skivor. Ibland nästan lite glättig. Kanske är det syntharna som gör det.

Till en början hade jag svårt att ta mig igenom väggen av polish, musiken kändes ganska ytlig, och passerade förbi utan att lämna några spår. Men som brukligt är så växte den med antalet lyssningar. Det är en helt OK platta, med några riktigt fina kompositioner, blandat med en del lite tristare. Generellt gillar jag inte de instrumentala låtarna, för mig fyller de inget riktigt syfte, förutom utfyllnad. Låtarna med sång är intressantare. Där bjuder Genesis på de mer episka och svepande skapelserna, som kan liknas vid musikaliska resor. Dock så är låtarna Your Own Special Way och Afterglow inte några höjdare. Speciellt den förra undviker jag, en smörig kärleksballad, långt ifrån allt vad prog heter. Den här låten visar vad som komma skulle (kanske mest gällande Collins).

Jag har ett bekymmer med skivan, Phil Collins sång. Jag har under hela min uppväxt och stora delar av mitt vuxna liv, förknippat Phil Collins med ett gäng smöriga 80-tals hits. Han var stor i denna genre på 80-talet. Så fortfarande när jag hör hans röst, så tänker jag instinktivt att det är något sådant som framförs. Denna koppling är uppenbarligen svår att bryta, det är lite synd, för det påverkar upplevelsen negativt. Om jag tänker mig att det är Peter Gabriel som sjunger låtarna, så höjs kvaliteten plötsligt ett snäpp. Ändock, en helt OK skiva, fortfarande progrock, antar jag, på så sätt att det är många relativt långa och komplexa stycken, men den mer kommersiella varianten av Genesis börjar skymta fram.


Tracklist

Side A
1. Eleventh Earl of Mar 7:45
2. One for the Vine 10:00
3. Your Own Special Way 6:19
4. Wot Gorilla? 3:21

Side B
1. All in a Mouse's Night 6:39
2. Blood on the Rooftops 5:28
3. Unquiet Slumbers for the Sleepers... 2:20
4. ...In That Quiet Earth 4:54
5. Afterglow 4:11