Dire Straits – ”Brothers In Arms” (1985)
 

Det här är en av de första LP-skivorna i min samling. Jag fick den när jag fyllde 13 år, samma år den gavs ut. Jag minns det väl, födelsedagen ägde rum på Smögen där vi ibland tillbringade någon vecka på sommaren. Jag blev tonåring, och började allt mer ta farväl av barndomen. Solen sken precis som dagen innan, det var varmt men något var ändå annorlunda.

En del i att bli äldre var att börja skapa sin egen identitet och i det sin egen musiksamling. Brothers In Arms var ett steg på vägen. Förutom barnskivor som Trazan och Banarne och Djurens Brevlåda som dröjde sig kvar i hyllan hade skivan sällskap av några Kiss-skivor jag fått av min bror för jag städade hans rum, Magnus Ugglas Välkommen Till Folkhemmet och julen -85 dök Paul Youngs Secret Of Association upp. Sakta men säkert fick barnskivorna flytta på sig för att lämna rum för rockn’ roll. Brothers In Arms är en del i grunden av samlingen, en av mina första skivor och en följeslagare som gjort mig sällskap i snart 30 år.

 

Med det inte sagt att jag tycker det är en fantastisk platta som ständigt spelas hemma. Sanningen är att jag i praktiken aldrig lyssnar på den idag.

Brothers In Arms är Dire Straits femte album och deras absolut mest framgångsrika. Skivan är det sjunde mest sålda albumet någonsin i England och har tillbringat oräkneliga antal veckor på förstaplatsen på olika länders försäljningslistor. Den har sålts i ungefär 30 miljoner exemplar runtom i världen. Brothers In Arms var också den första skiva som sålde mer i CD-formatet än i vinylformatet, under en tid 1985 var det svårt för andra bolag att trycka upp CD-skivor eftersom all tillgänglig CD-tillverkning upptogs av Brothers In Arms.

Något som hjälpte att Brothers In Arms fick sådana framgångar var den klassiska videon till Money For Nothing. Jag minns själv hur häftig jag tyckte den var, dataanimerad och allt. Det var på den tiden MTV var nytt, fräscht och coolt och musikvideos diskuterades flitigt på skolgården. Att Sting var med och sjöng på låten gjorde den extra intressant.

 

Anledningen till att jag inte lyssnar på Brothers In Arms idag är inte att det är en dålig platta, för det är det inte. Det är en bra platta. Det är snarare att jag helt enkelt gick vidare i musiklyssnandet och lämnade den här bakom mig efter något år. Efter intensivt lyssnande i den tidiga tonåren har jag också länge förknippat den med just den här perioden i mitt liv, och har haft svårt att relatera till den som vuxen. Men sanningen är att det nu har gått tillräckligt lång tid den här skivan varit ospelad att jag faktiskt kan uppskatta den igen. Jag upptäcker att det är med nya öron jag lyssnar på den då jag lyssnade igenom den inför skrivandet av denna text.

Money For Nothing känns inte längre sönderspelad. Det känns ganska fräsch och kul med sin sköna gitarrhook. The Man’s Too Strong är lika bra som förut och titellåten är återigen skönt vemodig och nästan lite suggestiv. Öppningslåten So Far Away är faktiskt bättre än förut och den fina Why Worry har nog blivit ännu lite finare. Och fortfarande tycker jag lika illa om hiten Walk Of Life, Your Latest Trick och One World.

 

Jag kommer troligen inte lyssna speciellt ofta på Brothers In Arms i fortsättningen heller eftersom jag har så mycket annat att välja på. Men jag har onekligen fått en förnyad respekt för plattan och tycker faktiskt den är riktigt bra.

 

Tracklist

Side A

1. So Far Away 3:59
2. Money For Nothing 7:04
3. Walk Of Life 4:12
4. Your Latest Trick 4:46
5. Why Worry 5:22

Side B

1. Ride Across The River 6:58
2. The Man’s Too Strong 4:40
3. One World 3:40
4. Brothers In Arms 7:00