Pink Floyd – “Obscured By Clouds” (1972)

Låt oss för ovanlighetens skull vara ärliga mot varandra, lägga våra fasader åt sidan och visa oss som dom vi verkligen är - är det någon av 70-talets Pink Floyd-plattor man kan skippa är det denna. Om ett annat band än PF hade gjort denna platta hade den säkert uppskattats av mig och många andra på ett annat sätt, men är man ett band som dagens huvudattraktion så förväntas något bättre. Så omdömet kanske är orättvist men samtidigt en bekräftelse av Pink Floyds storhet.

Obscured By Clouds är ett soundtrack till den franska filmen La Vallée (The Valley på engelska) av regissören Barbet Schroeder. Bandet åkte till Frankrike och spelade in skivan på ungefär två veckor. Filmen handlar om ett antal personer som ger sig in i djungeln på Nya Guinea sökande efter en mytomspunnen plats -  “the valley obscured by clouds”. Även om jag ovan var lite negativ gentemot plattan så är den i alla fall bättre än filmen som jag tyckte var ganska tråkig när jag såg den. Min enda anledning att se den var förstås att PF stod för soundtracket vilket fick mig att tro att filmen skulle vara skön. Men icke.

Låtarna håller rent generellt en lite lägre standard än vad PF:s låtar vanligen gör, dessutom saknar jag den helhet som PF:s plattor ofta utgör. Obscured By Clouds känns mer som ett antal individuella låtar en än hel platta. Jämfört med t.ex. bandets föregående platta Meddle eller den efterföljande Dark Side Of The Moon är det stor skillnad på den punkten. Kanske beror det på att det är just ett soundtrack där musiken främst är skapad för att passa i en film och dess olika scener, det kanske gör det svårare att skapa en helhet.

Det är också få låtar på plattan som griper tag i eller imponerar på mig. Jämfört med det Pink Floyd hade skapat dittills eller skapade åren efteråt, som kunde vara psykedeliskt, bombastiskt, mäktigt, pretentiöst eller väldigt vackert, är låtarna på Obscured By Clouds relativt intetsägande. Vissa av alstren är instrumentala andra är med sång. Vissa är lite småflummiga andra är mer rockiga, men ingen hamnar på min topp 10-lista gällande PF:s bästa låtar.

Alltså, inget måste i skivhyllan men som ett Pink Floyd-fan är det ändå självklart att ha den i sin ägo. Då och då plockar jag fram den och låter den snurra på skivtallriken. Pink Floyd är ändå Pink Floyd.

 

Favoritlåtar

Obscured By Clouds

When You’re In

Burning Bridges

 

Tracklist

Side A

1. "Obscured by Clouds" 3:03

2. "When You're In" 2:30

3. "Burning Bridges" 3:29

4. "The Gold It's in the..." 3:07

5. "Wots...Uh the Deal" 5:08

6. "Mudmen" 4:20

 

Side B

7. "Childhood's End" 4:31

8. "Free Four" 4:15

9. "Stay" 4:05

10. "Absolutely Curtains" 5:52

 

Nygammalt

Ett par av skivorna jag har tagit upp hittills på denna blogg har jag lyckats köpa i nya versioner på vinyl. Jag tänkte nämna dom så bilden är fullständig.

Kate Bush – “The Kick Inside”

Som tillfälligt boende i Quebec var det kanske egentligen inte någon överraskning att jag hittade denna skiva med det lite mer okända kanadensiska omslaget (det högra nedan).

Läs mitt tidigare inlägg om The Kick Inside.

 

Sunday Funnies

Till min överraskning hittade jag denna platta med ett “utökat” omslag – en s.k. gatefold sleeve (ett omslag man “öppnar”, vanligt hos dubbelplattor). Skivan jag redan hade var ett vanligt omslag. Kanske är det en europeisk och en amerikansk variant, jag vet faktiskt inte.

Framsidan är densamma på båda versionerna, men baksidan är lite annorlunda på den nya. Bilder på denna och skivan “öppnad” visas nedan (tyvärr är bilden inte perfekt).

Läs mitt tidigare inlägg om Sunday Funnies.

Camel – “Moonmadness” (1976)

Under en ganska lång period i mitt liv funderade jag ofta på om jag borde skaffa vissa plattor jag hade på vinyl på CD också, detta då jag tyckte det var så bekvämt att lyssna på CD. Alldeles för ofta tog jag av bekvämlighet en CD ur hyllan istället för en 33-varvare, på så sätt blev många av mina vinylplattor ospelade under en lång tid. Nu för tiden är det tvärtom. Moonmadness är en platta som har gått vägen från CD till vinyl. Dels tycker jag att detta är Camels bästa platta (ja, bättre än Snow Goose) och därför är värd att ha på båda formaten, dels så har jag tack vare min vistelse i Quebec (där jag för tillfället bor) hittat massa plattor med de nordamerikanska omslagen. Sådant är ju mumma för en europé.

Ovan ser ni alltså det nordamerikanska omslaget till Moonmadness som är helt annorlunda än det europeiska. Vissa av er kanske undrar om det verkligen är vettigt att köpa en skiva man redan har bara för att det är ett annorlunda omslag, musiken är ju densamma. Självklart är det värt det, svarar jag, speciellt om man hittar skivan för fem dollar (drygt 30 kronor i dagsläget). Ni skall veta att seriösa samlare ofta köper alla olika omslag som finns av en platta, ett exemplar från varje land där skivan pressats, olika pressningar etc. Så mina köp av exemplar med ett nordamerikanskt omslag är intet i sammanhanget.

Moonmadness är Camels fjärde skiva och var plattan som släpptes efter deras genombrott The Snow goose (det är märkligt att man aldrig kan skriva eller prata om Camel utan att nämna den plattan). Detta är också den sista plattan med orginaluppsättningen av bandet – Andrew Latimer (gitarr, flöjt, sång), Peter Bardens (keyboards, sång), Doug Ferguson (bas, sång) samt Andy Ward (trummor, percussion, sång).

Plattan har ett löst koncept bestående av att låtarna personifierar de fyra bandmedlemmarna. Air Born handlar om Latimer, Lunar Sea handlar om Ward, Chord Change om Bardens samt Another Night om Ferguson. Samtliga låtar är skrivna av Latimer och Bardens förutom Another Night där alla bandmedlemmar har fått credit för komponerandet.

Som ovan nämnts håller jag denna platta som min favorit med Camel och också en av mina favoritplattor alla kategorier. Camel tillhör den progressiva skolan men håller sig alltid på rätt sida om gränsen till det för svåra och komplexa. Band som t.ex. King Crimson blir ibland en alltför stor utmaning för mig då musiken blir för märklig och neurotisk. Camel är en lagom utmaning och på Moonmadness är balansen perfekt. De bjuder lyssnaren på utmaningar i form av långa instrumentala partier, taktbyten och udda taktarter men hela tiden är det njutningsbart. Till skillnad mot Snow Goose har Moonmadness sång i de flesta låtar. Tack vare att något alltid händer i låtarna hålls lyssnarens intresse vid liv hela tiden, inget parti eller låt är för lång, man hinner aldrig tröttna. Vi bjuds på allt från drömmande harmonier till sjutakt, ofta i en och samma låt.

Många finner likheter i Moonmadness med Pink Floyds skapelser, personligen tycker jag dock inte de riktigt tillhör samma kategori. 70-talets Pink Floyd handlade mer om episka plattor med ett många gånger maffigare ljudlandskap. Jämfört med PF så tillhör Camel utan tvekan den mer klassiska progressiva musiken och jag misstänker att medlemmarna i Camel är skickligare som musiker (kanske Gilmour borträknad) men kanske inte som låtskrivare. Detta innebär att musiken är lite svårare (men inte för svår), lite mer komplex (men inte för komplex) och troligen lite mer tekniskt krävande för utövaren. Soundet är också “mindre” än PF:s ofta större ljudlandskap.

Nåväl, jag rekommenderar varmt denna platta till alla och envar. Denna LP tror jag att även de som vanligtvis inte gillar progressiv musik kan uppskatta. Sedan den köptes har den gått varmt på stereon och det kommer den fortsätta att göra. Det är en av få plattor där alla spår (nästan) är fantastiskt bra. De två exemplen på låtar nedan från Youtube är två låtar min då 1½-årige son tyckte mycket bra om. Som en ansvarstagande far ansåg jag att den musikaliska uppfostran måste påbörjas tidigt. Under en långt tid var dessa två låtar hans favoriter tillsammans med en Lee Hazlewood låt. Jag trodde jag hade lyckats, men tyvärr är han som 7-åring inne på irrvägar. Kanske kan han hitta hem igen.

Slutligen kan nämnas att efter Moonmadness spelats in blev Mel Collins (saxofon, flöjt) ny medlem i bandet och Ferguson ersattes av Richard Sinclair (tidigare Caravan).

Favoritlåtar

Air Born

Lunar Sea

 

Tracklist

Side A

1. Aristillus 1:56

2. Song Within a Song 7:16

3. Chord Change 6:45

4. Spirit of the Water 2:07

Side B

1. Another Night 6:58

2. Air Born 5:02

3. Lunar Sea 9:11