Contrevent – ”Jeu de Paume” (1985)

Contrevent var temat för dagen i mitt förrförra inlägg och idag tar jag en titt på deras första album, Jeu de Paume. Albumets titel anspelar på ett gammalt franskt bollspel som kan sägas likna tennis. Läsaren med gott minne kanske kommer ihåg att Marc Vallée, grundaren av Contrevent och dess huvudkompositör, gav mig två plattor som avskedspresent när jag återvände till Sverige från Quebec. Jeu de Paume var den andra plattan och även denna befann sig i oöppnat skick. När jag härom kvällen andaktsfullt sprättade upp plasten som inneslöt plattan och lät den komma ut och smaka på världen var det nästan som att förlösa en bebis.

Det var väldigt speciellt att därefter lägga skivan på skivtallriken, att veta att den varit innesluten i sin förpackning i 26 år och aldrig fått känna på pickupens vassa spets gjorde detta till ett ögonblick att komma ihåg. Jag tror skivan var glad över att äntligen få sprida sitt välljud ut över universum. Eventuellt var den besviken på att spelas på en halvbillig Pioneerstärkare och en ännu billigare Sony skivspelare, å andra sidan har den inget att jämföra med.

Musiken är svår att definiera. Contrevent bestod av fem medlemmar vilka spelade bas, gitarr, trummor, cello och vibrafon (Marc ansvarade för gitarren) så det är ett speciellt och unikt sound. Samtliga låtar är instrumentala och jag upplever musiken som väldigt snäll. Cellon, vibrafonen och (oftast) en akustisk gitarr ger en ljudbild som är relativt mjuk. Marc Vallée har skrivit samtliga låtar, förutom D’eau som François Beausoleil har skrivit, men precis som på plattan Youkali dominerar Marc inte plattan. Tvärtom vill jag påstå att om några instrument ofta dominerar ljudbilden är det cellon och vibrafonen. Detta tycker jag visar på Marcs ödmjukhet både som musiker och människa, ett intryck jag också fick av honom på det personliga planet. Det tyder också på att det är musiken som stod i fokus för Marc under hans tid i Contrevent, inte att själv vara stjärnan som syns och hörs. I låten L’Inachevée får vi dock nöjet att höra Marc på egen hand spela en hel låt.

Det råder ingen tvekan om att samtliga medlemmar i Contrevent var mycket duktiga musiker, och vissa av dom har haft en fortsatt musikalisk karriär. Tvingar någon mig att definiera musiken kanske det får bli jazz-prog-world-fusion, vilket ju är en helt glasklar term. En alternativ term skulle kunna vara progressiv hissmusik då den är ganska lättsam men samtidigt relativt komplex. Det är ett varierande album med många bra låtar. Som nämndes är soundet ganska snällt och ingen lär bli provocerad av det som hörs. Däremot tror jag många kan bli imponerade av låtarna och av musikernas kunnande.

Det kan nämnas att Jeu de Paume var den enda Contreventplatta som trummisen Michel Dufour medverkade på. På den efterföljande Youkali var han ersatt av Charles Paradis.

Idag komponerar Marc bl.a. mycket musik åt pjäser och TV-produktioner i Quebec, han är också medlem i Beatles Baroque, en ensemble som spelar Beatleslåtar på klassiska instrument. De uppträder regelbundet i Nordamerika. Han har också gett ut en skiva med Marc Vallée Trio. Den intresserade kan läsa mer på hans hemsida http://marcvallee.ca/marc_vallee/welcome.html

Sammanfattningsvis kan sägas att Jeu de Paume är ännu en platta från staden Quebec som varmt kan rekommenderas. Jag är mycket glad att den är en del i min samling. Grattis till den som lyckas få tag i den!

Tracklist

Side A

1. Acoustifunk 3:30

2. Jeu de Paume 6:40

3. L'Inachevée 7:00

Side B

1. Crème de Menthe 4:19

2. La Chanterelle 4:50

3. D'eau 4:15

4. Brume et Glace 5:06