It's Immaterial - "Life's Hard And Then You Die" (1986)

Hiten Driving Away From Home spelades flitigt på radio 1986. Jag var 14 år gammal, gick i åttan och mitt ambitiösare intresse för musik var i begynnelsefasen. Jag hade ännu inte någon tydlig riktning i mitt musiklyssnande och jag var öppen för förslag och påverkan. Med viss förvirring, men också stor nyfikenhet, letade jag mig fram på musikens vägar för att försöka röna ut vilken stig som var min. Life's Hard And Then You Die var en station på vägen.

Vid denna tid i livet var ett inköp av en skiva en stor sak. På grund av ekonomiska skäl skedde inte dessa inköp ofta (ja, jag köpte mina skivor och snattade dom inte, som vissa andra...) vilket ledde till att varje skiva blev väldigt värdefull, och relationen som skapades till varje skiva blev djup. Regelbundna, fokuserade genomlyssningar gav som konsekvens att man efter en tid kände till varenda skrymsle av skivan, varje stark och svag punkt och såklart kunde sjunga med i nästan varenda låt.

Liverpoolbandet It's Immaterial skapades 1980 och bestod vid tiden av inspelningen av Life's Hard... av John Campbell (sång) och  Jarvis Whitehead (gitarr och keyboard). Detta var deras första platta av två (läs om den senare plattan här). Jämför man plattorna emellan är Life's Hard... lite mer fartfylld och varierad än den senare Song, även om melankolin regelbundet tittar fram även på debutplattan.

Ofta hörs Campbell pratsjunga i verserna för att sedan låta sin vackra sångröst blomma ut i refrängerna. Dessa refränger är ofta svepande, stora och vackra vilket blir en fin kontrast till de mer återhållsamma verserna. Personligen är jag svag för dylika refränger.
Plattan är starkt förknippad med min tidiga tonår vilket till viss del påverkar min upplevelse av den, men försöker jag ignorera denna koppling och se på plattan mer objektivt är det en riktigt bra platta. Jag brukar klaga på musik från 80-talet, men här är en schysst platta från det årtiondet. Här och där kan man höra lite Pet Shop Boys titta fram, även om It's Immaterial känns som snäppet svårmodigare, och med lite välvilja tittar också lite av det engelska bandet James fram, främst i dom svepande refrängerna.

Produktionen är fin och ljudet klanderfritt. Till och med den trummaskin som hörs i vissa låtar känns OK. Jag blev faktiskt lite överraskad av det fina ljudet, men det säger troligen mer om mina fördomar och förväntningar på musik från 80-talet.
Sammanfattningsvis måste jag rekommendera denna platta, det är en relativt tillbakalutad skiva med en ganska stor variation och bra låtar. Det känns som om It's Immaterial hade kunna blivit större än vad de blev, men marknaden ville annorlunda.

Tracklist

Side A
1. Driving Away From Home (Jim's Tune) 4:12
2. Happy Talk 5:29
3. Rope 3:37
4. The Better Idea 5:42
5. Space 3:59

Side B
1. The Sweet Life 4:38
2. Festival Time 3:52
3. Ed's Funky Dinner 3:05
4. Hang On Sleepy Town 4:20
5. Lullaby 6:21