Röda Bönor anses vara den svenska proggrörelsens första tjejband och ett av Sveriges första feministiska band. De existerade från mitten på 70-talet till början på 80-talet och gav ut två fullängdsplattor, varav detta självbetitlade var det första.
Det här var en platta jag räddade från mina föräldrars skivsamling när de tänkte göra sig av med alla vinylplattor. Man kan ju misstänka att just den här skivan var min mammas, eget köp eller present. Rent musikmässigt är inte det här min grej, men det är kul som ett tidsdokument. Den (åt vänster) politiskt färgade musikrörelsen i Sverige på 70-talet tänker jag mig bestod av två sorters band, dels de som hade sitt budskap som det primära, och det musikaliska kunnandet var sekundärt, dels sådana band där politiken fick balanserad prioritet med musikalisk kvalitet. Ett exempel på det senare skulle t.ex. kunna vara Nationalteatern som har skapat många låtar och skivor som är riktiga klassiker. Röda Bönor skulle jag spontant räkna in till den första gruppen.
Budskapen på skivan är kvinnokampen - jämställdhet och jämlikhet - och den socialistiska kampen, som jag uppfattar det prioriterat i den ordningen. Och det är ju två frågor man relativt enkelt kan sympatisera med, men eftersom jag primärt lyssnar på musik för en musikalisk skönhetsupplevelse, gillar jag inte låtarna. De är avskalade, soundet är relativt primitivt, och det finns ärligt talat inte så mycket som tilltalar mig i dom. Det är en blandning av egna låtar och en del traditionella, med nyöversatta texter till. Mycket stämsång.
Låtarnas textrader om den socialistiska kampen känns ganska utdaterade idag, och det är med ett litet inre leende på läpparna jag hör just de budskapen. Det känns som om perspektivet har ändrats något, och kampen förs på ett annat sätt. Men raderna om kvinnokampen känns mer aktuella idag, även om jag sällan hörs dessa tankar uttalas lika grovt och rakt på sak som på plattan. Men det är kul! Det känns som om 70-talet var mer radikalt och kampviljan större. Jag växte upp på 70-talet, men kampviljan verkar inte ha smittat av sig på mig. Kanske var det färg-TV och en andra kanal som förstörde.
Röda Bönor bildades i Lund, där jag bodde på 90-talet en tid. Då bodde jag under något år på Smålands Nation, i alla fall på den tiden det stora vänsterfästet i staden. Där hade säkert Röda Bönor varit en populär skiva. Men för mig är det här främst ett tidsdokument kring en era som flytt, då kampen fördes argsintare, och ett verkligt hopp om förändring existerade. Men rent musikmässigt är det inte mycket att ha, enligt mig. Inga bra låtar.
Här är en artikel i Sydsvenskan från 2013 där Röda Bönors medlemmar berättar om åren med bandet: https://www.sydsvenskan.se/2013-09-08/rockade-om-jamstalldhet
Tracklist
Side A
1. Oh Carol 2:19
2. Sången Om Ann-Marie 4:33
3. Diskoteksjakt 3:49
4. Kotten 1:02
5. Nya Songes 3:03
6. Det Ska Bli Slut På Rumban 4:45
7. Skärp dig Ann-Marie 2:03
8. Fællesang 1:42
Side B
1. La Lega 3:33
2. Sången Mot Familjen 2:37
3. Denna Karl 3:43
4. Kärlek 4:30
5. Vaggsång 1:00
6. Sången Om Kvinnans Otäcka Roller 6:20
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar