The Byrds - "The Notorious Byrd Brothers" (1968)

En inspelning fylld av interna spänningar i bandet. Medlemmar som sparkades, återkom, sparkades igen. Tidigare medlemmar som återkom för att sedan sparkas. Ett band som vid inspelningens start var en kvartett men som vid slutet var reducerad till en duo. Studiomusiker som fick hjälpa till. Ja, ett mindre kaos tycks ha ackompanjerat Crosby, McGuinn, Clarke och Hillman den senare delen av 1967 då plattan spelades in. Resultatet? Ett av de bästa album som kom ur den psykedeliska eran.

Byrds har alltid varit ett band som jag inte har haft riktigt koll på. Självklart har jag hört en radda av deras låtar, vem kan inte nynna på Turn! Turn! Turn! eller deras version av Mr Tambourine Man? Och Eight Miles High kan de flesta med en fäbless för 60-talets psykedelia sjunga med i. Men jag har aldrig ägt någon av deras plattor, förutom en Greatest Hits på CD. Jag har aldrig riktigt vetat om de främst var ett coverband eller om de skapade sina egna låtar. Och deras sound med ett hav av gitarrer och skir sång i harmonier har jag alltid varit lite kluven till. Efter ett tag blir deras sound lite enformigt, hur vackert det än må vara.

Med risk för upprepning var det återigen boken 1001 album du måste höra innan du dör som öppnade mina ögon för denna platta. Jag har letat efter den ett tag och hittade den slutligen i helgen för ett överkomligt pris i en av Uppsalas skivbörsar. Mitt ex. är en andrautgåva från 1971, i skick som ny. Jag var väldigt nöjd med mitt fynd, och än nöjdare blev jag när jag lyssnade igenom plattan.

Den öppnar starkt med amfetaminlåten Artificial Energy som kanske låter som en hyllning till nämnda kemikalie till slutraden sjungs, I'm coming down off amphetamines, and I'm in jail 'cause I killed a queen. Men kanske lade grabbarna till det bara för att inte bli anklagade för något. Plattan fortsätter sedan med den ena fantastiska sången efter den andra, de som äger soundtracket till Easy Rider känner igen låten Wasn't Born To Follow. Vi får höra sånger i femtakt, en futuristisk moogkryddad låt i form av Space Odyssey, här och där skymtar lite country & western fram som ger en föraning till Byrds framtida utveckling som countryband. Många av låtarna är behandlade med elektroniska effekter som skulle kunna vara något negativt med tanke på att året är 1967-68 (och att tekniken alla gånger därmed inte var mogen ännu), men det funkar alldeles utmärkt på denna platta.

Ur den psykedeliska eran kom mycket som inte var bra, dåliga låtar där de flummiga effekterna försökte göra de intressanta. Ibland kunde det också vara riktigt bra låtar, men där den psykedeliska kryddningen blev alltför stark så att låtarnas kvalitet fick stå tillbaka för alla effekter. På The Notorious Byrd Brothers lyckas bandet och producenten Gary Usher hitta en perfekt balans. Låtarnas skönhet framstår tydligt för lyssnaren och den psykedeliska produktionen är precis på den nivå att det bara gör låtarna ännu roligare och intressantare att lyssna på. Låtkvalitet och psykedelia delar broderligt på uppmärksamheten.

Kan nämnas att David Crosby sparkades en bit in inspelningen 1967. Han hann dock bidra både med låtskrivande och gitarr/bas-spelande. På omslaget saknas dock hans ansikte. Crosby fortsatte sedan med en framgångsrik karriär med bandet Crosby, Stills & Nash så han led kanske ingen större nöd. Trummisen Michael Clarke sparkades halvvägs in i inspelningen, återkom men sparkades igen kort efter att albumet var klart. Återstod alltså Roger McGuinn och Chris Hillman. Byrds tog då in nya medlemmar och en ny era i bandets karriär inleddes.

Slutord: Dagens platta rekommenderas varmt, ett ypperligt exempel på 60-talets psykedelia.

Tracklist

Side A
1. Artificial Energy 2:18
2. Goin' Back 2:11
3. Draft Morning 2:42
4. Wasn't Born To Follow 2:04
5. Get To You 2:39

Side B
1. Change is Now 3:21
2. Old John Robertson 1:49
3. Tribal Gathering 2:03
4. Dolphin's Smile 2:00
5. Space Odyssey 3:52