Nyheten om Tom Pettys ytters oväntade död föranleder dagens inlägg, då han var medlem i "supergruppen" Traveling Wilburys. Jag har bara en soloplatta med Petty, Southern Accents, och den har jag redan skrivit om. Hans plötsliga bortgång var sorgliga nyheter, Petty var ju relativt ung, och även om jag inte har så mycket av hans musik, tyckte jag om honom. I alla intervjuer jag läst med honom, och alla artiklar om honom, verkade han vara en ovanligt skön snubbe. Jordnära och full av avslappnad humor. Full Moon Fever är en platta jag alltid har varit på väg att köpa, men så har det blivit något annat istället, mest för att jag har hört alla låtar från plattan så mycket att det inte finns någon större nyfikenhet kvar kring den. Jo, jag vet att Pettykännare tycker det finns andra, bättre, plattor med honom.
Vol. 3 var Traveling Wilburys andra platta, det var George Harrisons idé att kalla den Vol. 3 för att skoja med och förvirra skivköparna lite. Bandet var Harrisons kreation, och han ansågs vara dess ledare. Historien bakom bandet var att Harrison behövde spela in en singel B-sida, och frågade Jeff Lynne och han ville hjälpa till, ringde till Dylan för att få låna hans hemstudio, plingade på hos Petty för att låna hans gitarr (alla dessa fanns samlade i LA, enligt historien). Och alla frågade om de fick hjälpa till, och vips var ett nytt band skapat. Hur Roy Orbinson kom med förtäljer inte historien, men dessa fem legendarer utgjorde bandet på deras första platta som släpptes 1988. Strax därefter avled Orbison, så på Vol. 3 var de en kvartett.
Ingenstans på skivan nämns medlemmarna vid deras riktiga namn, istället presenteras de som sina alter egon, bröderna Clayton (Jeff Lynne), Spike (George Harrison), Boo (Bob Dylan) samt Muddy Wilbury (Tom Petty). När det gäller musiken är det inte riktigt min grej, och denna uppföljare fick ett något svalare mottagande än debutplattan. Det är fartfylld rock, heartland rock, lite folk och country, men tydliga hits saknas. Alla låtar är skrivna av medlemmarna tillsammans, enligt skivinfon, och så kanske det var, även om säkert olika personer bidrog olika mycket på olika låtar. Enligt vad jag läst i någon artikel satt de ofta runt köksbordet, någon hittade ett riff, någon annan kom på lite till, en tredje kom på en textrad etc. Jag tänker mig att de hade ganska roligt ihop.
Personligen har jag aldrig varit så förtjust i den typ av musik som Traveling Wilburys bjuder på, på Vol. 3, det är en skiva som är mer rolig att ha i samlingen än bra. Jag räddade skivan ut mina föräldrars samling när den var på väg mot soptippen, eller lokala loppisen. Med nu Petty avliden, och Harrison och Orbison sedan långt tidigare, är det ursprungliga Traveling Wilburys nu mer än halverat.
Tracklist
Side A
1. She's My Baby
2. Inside Out
3. If You Belonged To Me
4. The Devil's Been Busy
6. Poor House
Side B
1. Where Were You Last Night?
2. Cool Dry Place
3. New Blue Moon
4. You Took My Breath Away
5. Wilbury Twist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar